Rolles Atelje

Aj,aj, vad dumt det kändes!


Det ringde en kund till mig på jobbet och ville att jag skulle komma och se på en gammal gravsten som jag skulle rusta upp och gravera in ett till namn på. Vi bestämde att vi skulle träffas vid det lilla kapellet bredvid kyrkogåren i Piteå.
- Jag har en silverfärgad bil sade han och jag väntar vid kapellet när du kommer kl. två.
Sagt och gjort. Kvart i två for jag dit och där stog alldeles riktigt bilen med mannen sittandes vid ratten. Jag körde fram och vinkade till hälsning. Han vinkade tillbaka, startade bilen och for iväg.
- Va fan ? tänkte jag. Vart ska han? Kanske han ska köra runt och gå in på kyrkogården från den andra sidan. Det är ju ganska långt så....
Jag hakade på och han körde ganska fort så det gällde att gasa. Men döm om min förvåning ! Han körde bara vidare ! Vad menade karln ? Kände att jag blev lite irriterad ! Han vinkade ju åt mig vid kapellet !
Plötsligt svängde han av från vägen och in på parkeringen på Dollarstore. Jag saktade in och väntade att han skulle komma fram och prata med mig. Men icke sa Nicke ! Han parkerade bara och gick in i affären.
- Jäklar ! Det måste vara fel gubbe!

. Oj,oj undrar vad gubben tänkte när jag drog iväg efter honom i full karriär med den stora firmabilen alldeles bakom hans kofångare ! Han måste ha tänkt att jag var nån galning när han stirrade på mig i backspegeln !

Jag skyndade mig tillbaka till kyrkogården och kapellet och mycket riktigt ! Där stog en till silverfärgad bil och föraren stog utanför och väntade.
- Jag var ju här när du kom, sade mannen med  silverbilen. Varför for du iväg? Såg du mig inte?
Kände mig ganska dum när jag förklarade att jag inte sett honom och att jag trodde att det var han som for iväg i den andra bilen.  Tack och lov skrattade han bara och sade att sånt händer alla.
Men jag kände mig ganska dum i alla fall.


Ha de bra
Rolle