Rolles Atelje

Kolla in bilen!!
En sådan hade min farsa när jag var 13-14 år. Det är en Chevrolet Corvair. Visst ser den läcker ut! Med svansmotor och allt !
Men det kan jag säga, det fanns inget som helst värmepaket i denna annars så läckra bil!

En vinterdag när jag var pojk skulle jag ,farsan och min morbror Thord fara till Grövelsjön och fiska ett par dar ( Norra Dalarna). Vi körde från min hemort, Mora. Med denna bil på vinterföre och väldigt kallt. Det var ett äventyr som sitter kvar än idag i minnet.
Själv fick jag sitta i baksätet så klart. Jag var ju bara barnet. Inpackad i en tjock sovsäck. Min uppgift under denna resa var att agera värmepaket !

Sittandes i sovsäcken fick jag hålla i en gasoldriven blåslampa och hålla den på lämplig höjd och avstånd för att vindrutan skulle hållas fri från is. Samtidigt var det viktigt att jag inte höll lågan för nära framsätena eller att jag råkade bränna av någon hårtofs på gubbarna fram. När det blev för varmt skrek någon av gubbarna att jag måste stänga av eller dra ner på lågan. Det var en spännande resa ska ni veta.

Hela tiden på helspänn satt jag där i baksätet och vickade blåslampan sakta fram och tillbaka för att få jämn värme, dels så vi inte skulle frysa och dels så att vindrutan skulle hållas klar. Ett riktigt konststycke ska ni veta ! Gissa om jag var glad när vi kom fram!

Jag minns också hemvägen. Det var mycket snö och meterhöga plogkarmar.
Farsan genade nog så mycket i en högerkurva. Det han inte märkte var att det stack ut en spetsig träbit från en timmerstock som låg inplogad i plogkarmen. Det blev en jäkla smäll och när vi stannade var det en jättebuckla på högerdörren. Det visade sig att stocken hade rivit bort ett stort sjok av spackel från dörren där man helt enkelt i stället för att slå ut en tidigare buckla hade spacklat över den. Måste ha gått åt minst ett par kg spackel.

Konstigt nog så hördes inga svordomar från fadern. Det var bara sånt som kunde hända menade han.
Det var tider det !

Huruvida vi fick någon fisk eller ej det minns jag inte. Men resan dit och hem den minns jag mycket väl.
Märkligt hur vissa saker stannar kvar i minnet hela livet . Ändå tycker jag att minnet sviker år efter år. Speciellt om man ska komma ihåg något som är viktigt.
Kanske allt ändå inte är så viktigt som man vill göra gällande.
Kanske det är sådana här minnen som är viktigare. Att få följa med farsan på ett äventyr när man är grabb.

Tja vad vet jag. Jag minns inte.

Ha de bra
Rolle